Sjögarpslunken 2018
- Erik Linnér
- 28 okt. 2018
- 2 min läsning
I morse var det dags för mitt andra deltagande i sjögarpslunken med start och mål på vivåsen skidstadion i Boxholm. Det är ett vanligt motionslopp som jag sprang förra året och tänkte att det vore roligt att springa igen. Jag var säker redan från början att det skulle gå bättre än förra gången, eftersom första gången fick jag för mig att springa med förkylning och halsont - något jag verkligen fick ångra. Det resulterade i feber och en del spya under halva höstlovet, det är nog inte bara jag som undrar vad jag tänkte med den gången. Hursomhelst hade jag inga bekymmer med förkylning och halsont detta år. Blev en 2a plats med 40 sek bakom vinnaren Arvid Berglund som kom in på tiden 30,31 min på sträckan 7,5 km. Förra året sprang jag på 34 min tror jag och kom på en 6e plats. https://idrottonline.se/Boxholm-EkebySkidklubb-Skidor/Dokument
Är inte nöjd med tiden då jag på ett lopp egentligen tror kan springa under 30 min på denna distans. Men man ska poängtera att denna bana går inte att jämföra med andra då den har en mycket kuperad terräng och därför väldigt svårlöpt. Det är troligen det tuffaste loppet jag har sprungit av alla. Det är mycket backar i slutet vilket leder till att du drar på dig en del mjölksyra - vilket är riktigt tufft och gör det omöjligt att ta ut löpstegen på vissa ställen. Min kropp sköljer bort mjölksyran ganska fort men det drar endå ner tempot rejält. Jag har dessutom tränat en hel del mjölksyre intervaller vilket jag känner har varit väldigt betydelsefullt i både sjögarpslunken och Tranåsloppet detta år. Någon gång ska man kanske springa den "riktiga" sjögarpslunken som är 14 km. Den är lika kuperad om inte ännu värre. De bästa som springer 14 km är däremot inte kloka. De springer banan under timmen på omkring 50 min.

Comments